Första förlusten i Alltvåan
I går gästades vi av Kungälvs IK. Det skall genast klarläggas det kanske var det bästa laget vi mött den här säsongen. I varje fall försvarsmässigt. Kungälv hade en tydlig plan mot oss. Tätt försvar och när de fick chansen att vända spelet så kom de med full fart. En viktig lärdom för laget att diskutera och fundera på över jul- och nyårshelgen.
Drygt halva första perioden hade gått, när Kungälvs Pappila i ett snabbt anfall skrinnade igenom hela planen och distingt satte 0–1. Boro svar kom dock snabbt då Wiggo Sörensson fintade bort sin back och satte kvitteringen. En kvittering som sträckte sig fram till pausvilan.
I andra fortsatte Boro att styra matchen, men hade svårt att komma igenom Kungälvs försvar. Flera målchanser radades upp och vi räknande till två ramträffar. Men inga mål. Men det gjorde lite snopet Kungälv, i andra halvan av perioden tog man åter ledningen genom Grevle.
Halvvägs in i tredje kom åter Pappila fri och avslutet var kliniskt och ställningen blev 1–3. Boro plockade Boman efter en time out, för att kunna utjämna. Så blev inte fallet. I stället så säkerställde Kungälv segern med puck i tom kasse, dit skickad av Berggren. I ett sent powerplay så kunde dock Wiggo Sörensson snygga till siffrorna, hjälpt av Jakob Jonsson och Ville Henell. Slutresultatet blev ändå en förlust nu med 2–4
